Bosatt mig i Gävle nu

Ja tiden bara flyger iväg! Har hunnit med tuffa saker som begravning, gravsättning, säga hejdå till medryttarhästen Mayday och tentor sedan jag skrev sist. Trots detta känns det rätt bra nu då jag försöker fokusera på att se möjligheter som min farbror alltid gjorde. 

En härlig barbackaritt i lördags och otroligt gosig häst. 

Nu börjar däremot ett nytt kapitel i mitt liv, det är nytt år med nya möjligheter och jag har nu gått några dagar mer än halva min utbildning. Detta känns så positivt så väljer att fokusera på det! På det så går jag nu in i en lång praktikperiod på 4 månader, vilket påbörjades idag.

Har därför flyttat in i min klasskompis mysiga lägenhet i Gävle och kommer bo här de kommande 5 veckorna. 

Mysig middag idag. Trivs super i lägenheten!

Idag hade jag första dagen på rättspsykiatrin här i Gävle och jag tror att det kan bli väldigt lärorikt. Där ska jag vara de kommande 4 veckorna innan jag har en vecka fältstudier (studiebesök) på barn här i Gävle. Efter det blir det 5 veckor äldreboende utanför Gävle och då ska jag bo hos en barndomskompis som jag börjat umgås med igen. Sen blir det dags att lämna Gävle och bege mig till Bollnäs för 2,5 vecka på primärvården (vårdcentral) och 2,5 vecka på hemsjukvården. Tror att dessa fyra månader ska bli lärorika och otroligt roliga! 

Underbart mejl

Igår ramlade det in ett mejl i inkorgen, detta mejl var inte från vem som helst utan kom från Gangzters nya ägare. Vi höll ju kontakt ett tag förut, men det var ett tag sedan jag hörde något från dem nu. Detta gjorde helt och hållet min dag då känslan jag fick när jag fick se bilder på min gamla vän igen var underbar. Kan meddela att han ser lite sportigare ut nu (i bättre form alltså har han inte tjockismage längre) och otroligt pigg samt lycklig ut. Jag tror de har hittat knapparna på honom för de flyger över hindrena tillsammans i full fräs och verkar ha otroligt roligt! Blir helt varm av tanken att min gamla vän mår så bra och verkar leva livet, men självklart saknar jag isbjörnen som många andra säkert också gör... <3

Underbara tider med en underbar isbjörn <3

Året då allt nytt hände

Detta är året då otroligt mycket nytt och positivt hände...

• blev klar med halva sjuksköterskeutbildningen
• började engagera mig mer i att delta på olika sätt för att hjälpa människor via att ge blod, gå med i Tobias registret, anmäla mig till donationsregistret osv.
• köpte min första egna bil 
• fyllde 20 år och började shoppa loss på systemet
• gjorde mina två första tatueringar
• bodde i Hudiksvall i en månad och hade min första VFU
• tog skoterkörkort 
• började drömma om att inreda mitt egna boende/lägenhet (hihi vill flytta hemifrån så fort jag är klar med utbildningen, om inte tidigare)
• skaffade en ny medryttarhäst - Mayday
• skaffade nytt jobb - det första inom vården
• lärde känna många nya människor och blivit ännu närmare vän med några speciella
• såg Ed Sheeran live i Globen

Tyvärr kommer detta år även vara ihopkopplat med några mindre roliga händelser så som...

• blev riktigt kär och sen blev dumpad på stranden på Kreta
• mycket dramatik
• min farbror kämpade mot cancern och tillslut miste kampen
• ett nytt cancerbesked i släkten

Trots att det är starka tråkiga händelser så måste jag medge att det positiva under året överväger det negativa och 2014 sammanfattas som ett bra år. 

Nu ser jag fram emot ett nytt år med nya äventyr och roliga erfarenheter! Gott nytt år på er!























God jul

Denna jul bestämde vi oss i min familj för att skippa julklapparna, vilket till en början kändes lite konstigt men har ändå visat sig vara skönt. Jag har alltid tyckt det varit kul att julhandla, men oftast köps det så mycket onödigt just bara för att det är ett måste att köpa något. I år har jag haft mycket i skolan samt har min familj haft personliga omständigheter, vilket gjort att det faktiskt känts riktigt skönt att slippa julstressen med klapparna. Istället har jag i år valt att lägga lite extra pengar på att stödja organisationer som röda korset, ung cancer och Cancerfonden, något som gett mig en riktigt behaglig känsla. Tänk om julen kunde handla mer om att umgås med nära och kära som förr än om alla julklappar, ja det vore inte så tokigt...

Just denna jul blir även annorlunda på andra sätt för min familj och släkt. Tråkigt nog somnade min käre farbror in i söndags, otroligt hemskt att en så optimistisk person med sådan kämparglöd tagits ifrån oss genom en hemsk sjukdom, som min kusin sa - han är en hjälte. Därmed är jag särskilt glad över att vi denna jul skippat julklappar och valt att lägga energin på att umgås för när det väl kommer till kritan är det inte saker som är det viktigaste här i livet, för oss är värmen och kärleken i familjen viktigare.

Vill därför önska er en GOD JUL med nära och kära där ni får njuta av att umgås. 





Praktikplatser

Har länge gått och väntat nu med spänning på att få reda på var mina nästa praktikplatser är, och idag strax innan tentan släpptes den infon. 

Både glad, förväntansfull, spänd och även en gnutta sur inför våren. Hade halvt räknat med att vara i Gävle då jag var i Hudiksvall fyra veckor sist, men jag får väl vara ganska nöjd ändå.

Kommer alltså börja med att ha fyra veckor psykiatri på Gävle sjukhus från 19 januari. Sedan blir det en vecka med olika studiebesök på bl.a. BB och barnavdelningen. Innan det blir fem veckor äldreboende i Sandviken utanför Gävle. Avslutar sedan med att jag ska bo fem veckor i Bollnäs där jag ska vara 2,5 vecka på vårdcentral samt 2,5 vecka i hemtjänsten. Det ska nog bli bra det här, men nu återstår det svåra - dags att fixa boenden! Har ju inte så mycket kontakter tyvärr i Bollnäs då det är 25 mil upp till min släkt i Östersund och 25 mil ner till Uppsala, haha blir intressant. 



Spontanare

Tentan är skriven och det är fredags eftermiddag/kväll, vad då passar bättre än en spontan trip? 


Nu: mot underbara Östersund för att träffa släkt och min farbror. (Såklart bara njuta av den mysiga lilla staden också) Åter i Uppsala på söndag eller någon gång nästa vecka, det får saker utvisa.

Från grå till röd

Ett av dagens projekt var att tvätta min gråa bil så den blev röd igen. Så nöjd över resultatet!




Hur tar man farväl?

Ja, hur säger man farväl till en person, ett djur eller en kär ägodel som betyder mycket för än? Det är en fråga som cirkulerar mycket i mitt huvud nu.

Det spelar ingen till vad det är eller till vem, för det är lika svårt ändå. Tidigare har jag "bara" sagt hejdå till djur och jag vet att det varit riktigt jobbigt. Jag vet att jag hade velat säga hejdå till min farfar som om en månad har varit saknad i 2 år. Nu är det dags igen, denna gång till en person. Igår fick jag chansen och visste inte vad jag skulle säga, det är riktigt svårt. Det slutade med att vi pratade lite allmänt om min skola men lyckades även ta upp lite gamla minnen, vilket känns riktigt skönt. 
Nu är det bara att försöka våga prata och hoppas tiden går långsamt. 
Google bild.

Vill även tipsa om att Ung cancer varje vecka lägger ut poddar om händelser kring cancer. De är otroligt intressanta, personliga och för mig givande att lyssna på. Tummen upp för dem! Stöd gärna deras verksamhet genom att t.ex köpa ett armband. 




Beskedet

Cancer - ja bara ordet får mig att rysa då det påverkar både familjer och den drabbades hela liv. Ofta säger man "det där händer bara andra" som ett skydd för att man inte vill bli drabbad, trots det så kan det hända vem som helst och när som helst. Det har hänt oss, vår familj och nu har vi nått slutet. 

För 8 år sedan fick min farbror diagnosen cancer i tjocktarmen med metastaser som hade spritt sig, man såg inte om det gick att bota honom. Han bestämde sig för att kriga och han hade tur för cellgifterna tog och de lyckades operera bort tumören. Kommer ihåg att mina föräldrar och faster med man åkte utomlands då med min farbror och fru för att fira att han vann kampen, vi barn fick vara hemma. De var borta på min födelsedag det året men jag minns att det gjorde inget för Uffe hade klarat sig. 

Åren har gått och med tiden har han haft bra perioder och mindre bra perioder. Han har med tiden fått metastaser i lungorna, en stor hjärntumör och numera även metastaser i skelettet. Han har blivit palliativ som vi säger inom vården, alltså en person man inte kan bota utan smärtlindrar i livets slutskede. Tidigare i höstas fick han beskedet att han hade 2-4 månader kvar att leva, det var ett hårt slag. Trots det har han fortsatt varit den positiva och optimistiska person som han alltid varit, tills för en vecka sen när han sa att han inte tror han har så mycket tid kvar. Allt har ju sitt slut och beskedet av läkarna har nu kommit: han har max en vecka kvar. Det känns förjävligt och hemskt, men så skönt att han snart ska få slippa sina otroliga smärtor. 


Det är sånt här som får en att vakna upp och vilja ta tag i sitt liv, så hemskt men sant. 

Ny vuxnare look



Där rök 10 cm och det känns riktigt skönt! 

Vardagslyx

Börjar veckan otroligt bra genom att unna mig lite vardagslyx. I morse var jag första gången hos en kiropraktor/massör, vilket var riktigt skönt då jag hade spänningar i ryggen. Det visade sig dock att mina spänningar i ryggen troligtvis beror på att jag varit spänd i mitt bäcken samt haft låsningar i vänster höft. Riktigt skönt att vi lyckades låsa upp dessa och så fick jag lite övningar jag kan göra ibland så jag slipper få låsningar igen. Var väldigt skönt så tips är att unna er själva en massage eller varför inte ge bort i julklapp?

Som en ny människa.

En toppen lördag

Grymt härlig dag igår! Först tillägnades många timmar i stallet och jag skrittade ut på en mysig tur runt en åker. Var så härligt då Mayday var så himla positiv! 



Kvällen fortsatte i samma härliga anda med förfest ute på landet med bubbelbad och ett härligt gäng. Sedan bar det av in till stan och festen fortsatte på saluhallen, vilket blev riktigt lyckat!




Två tatueringar med kärlek

Juste jag har nog glömt att visa upp här på bloggen vad jag gjorde för 2,5 månad sen. Här är dem helt nygjorda och endast några minuter gamla, så är finare idag..


Det är så intressant det här, då jag för flera år sedan avskydde tatueringar. Sedan började min bror att gadda sig och jag började vänja mig vid dem. Efter ett tag började jag tycka det var snyggt och funderade på en egen, sen tog det två år innan jag bestämde mig för att prata idéer med en tatuerare. Sen gick det snabbt! Jag bokade tid för att planera men det gick så snabbt så tatueringarna blev till samma dag, och redan när jag lämnade tatueringsstudion blev jag sugen på en till.

Det är verkligen viktigt att man tänker till innan man gör tatueringar, då de ska sitta där hela livet. Gör man en tatuering som har en betydelse för en tror jag dock inte att man ångrar sig så lätt. Mina tatueringar står för styrka att ta sig upp när det är svårt, de visar att vad som än händer har jag alltid familjen med mig och de kommer alltid stötta mig. I svåra tider har min familj verkligen visat att vi har en stark relation, vilket betyder mycket och därmed vill jag påminnas om detta. Sen står tassen för min älskade vän och hund Mille som alltid finns där när jag behöver och som börjar bli gammal, ren kärlek till min hund alltså. Är stolt över dessa nu så hoppas jag är det i framtiden också!


Det var första gången på minst tio år...

Min otroligt mysiga och halvgalna medryttarhäst är FRISK, tjoho. Vi har promenerat samt tömkört henne nu i två veckor, så i måndags var det äntligen dags för mig att utmana ödet och sitta upp på henne. Mayday är en häst med otroligt mycket energi och som älskar när det går fort, därmed kändes det spännande att få testa skritta på henne. Jag var i alla fall tillräckligt smart och bad min käre mamma att följa med till stallet denna dag. Tur var ju det för så fort jag satt mig i sadeln gick det undan i skritt och när jag försökte bromsa fick jag se tydliga protester. Det hela slutade med att jag fick ta hjälp av mamma som ledare i skritt runt på ridbanan. Tror det är minst 10 år sedan jag hade ledare när jag red, haha.. I alla fall klarade vi att hålla oss till skritt och att göra halter ett bra tag så länge mamma ledde oss runt på fyrkanten. Ridpasset kan alltså sammanfattas med att jag red på en övertaggad och överlycklighäst som tyckte det gick lite långsamt.


Trots detta var det otroligt härligt att sitta upp i sadeln igen och bara få skritta. I tisdags gick det betydligt bättre! Då kunde vi både skritta, bromsa och styra, haha så härligt. 


Från hälta till hälta

Det var i början av juni som min nya resa med hästarna började. Det var då jag blev medryttare på en söt travhäst, vid namn Mayday. Denna häst visade sig ha stor personlighet och stor vilja, hon är ju trots allt ett sto. Fram till slutet av augusti/början av september gick allt i en rak linje framåt. Hon gick från att vara spänd och hade svårt med vänstergalopp till att gå i en fin form i alla gångarter och inte rusa ifrån arbetet. I hoppningen gick det också sakta framåt, i början var en bom ett stort problem och på slutet flög vi över en oxer och hinder på 70 cm. 


Plötsligt började hon tramsa och det blev mer och mer. Sedan började det, det som hänt med alla mina favorithästar genom åren - hon var ofräsch. Önskade att jag hade haft makten att bestämma över hur vi skulle göra men jag äger ju inte henne. Hon fick vila lite/skrittas/promenera, sedan tycktes hon vara frisk och blev riden. Dagen efter var hon blockhalt. Sedan dess har hon vilat och fått promenader. Hon blev bättre men lyckades övertyga om att vi skulle åka in med henne och nu är hon sprutad i båda kotorna. Så nu står jag här igen, med en ny häst men återigen en halt häst. Suck, hoppas hon blir bra! 



Busen som vägrar med boxvila. Tur hon är ett charmtroll!

RSS 2.0